| Föregående brev | | | Nästa brev |
Jag gillar David Lynch, men kanske ska man se honom mera som målare (han sysslar ju faktiskt också med måleri) än som "filmberättare". För till slut blir det stört omöjligt att hålla reda på Laura Derns alla kluvna personligheter och deras respektive hallucinationer. Allt som skulle kunna utvecklas till en begriplig story sabbas konsekvent, likaså allt som skulle kunna uppfattas som filmens "officiella verklighet". Det som blir kvar är en tre timmar lång nedstigning i någons mentalsjukdom, visuellt avancerat och vagt obehagsframkallande.
För den som vill se den magnifika Laura Dern i ett något mera konventionellt sammanhang rekommenderas David Lychs "Wild At Heart" som är rena Disneyfilmen vid en jämförelse...
Postat av Peter den 17 maj 2010
| Föregående brev | | | Nästa brev |